Denna eviga fråga. Under alla de år som jag har jobbat har frågan ställts många gånger. Dessa frågor har dock minskat de senaste åren. Det finns mycket att säga, om en fråga som är tämligen oviktig för livsmedelssäkerheten.
Först till lagtexten:
"Det skall finnas ett adekvat antal vattentoaletter, anslutna till ett effektivt avloppssystem. Toaletterna får inte vara direkt förbundna med utrymmen där livsmedel hanteras."
EU-förordning 852/2004 Bilaga II, Kapitel I, punkt 3
Flera verksamheter har fått krav på sig och att det har saknas särskild toalett till kökspersonalen. En del livsmedelsföretag har till och med fått förelägganden att åtgärda detta när sådana toaletter har saknats. Alltså att det inte har funnits någon särskild personaltoalett till kökspersonalen.
Nu är lagtexten intressant på grund av att det inte står att det ska finnas någon personaltoalett. Det står att det ska finnas vattentoalett och det behöver inte vara samma sak. Livsmedelsverket har en broschyr om att öppna café och där står det att det ska finnas personaltoalett. Men så står det inte i lagtexten. Dessutom kan en myndighet aldrig i förväg bestämma generellt hur en lagtext ska tolkas. De får bara göra detta när de beslutar i ett enskilt fall. Ibland kan de det ändå, men då måste det stå i lagtexten att de får göra det och det har Livsmedelsverket gjort i sina föreskrifter. Men där står inget om toalett.
Jag jobbar mycket med små företag på landsbygden och där har tolkningen av begreppet toalett blivit så att det är ok med toaletten hemma i bostaden. Det innebär att man bygger ett slakteri, ett mejeri eller någon annan livsmedelslokal och då räcker det med toaletten hemma i bostaden. Från början sa Livsmedelsverket att det bara gäller om man inte har några anställda. En sådan tolkning är inte möjligt enligt livsmedelslagen, för denna lag har i det här fallet inte något att göra med om man har några anställda eller inte.
I praktiken har detta inte blivit något problem. Det finns flera företag med anställda där toaletten hemma i bostaden räcker.
De finns också en annan anläggning godkänd av Livsmedelsverket där de som jobbar får gå 3 - 4 minuter för att komma till toaletten.
Tidigare skrev jag att det inte finns några skrivningar om personaltoalett i lagtexterna. När jag jobbade som livsmedelsinspektör och med bland annat förskolor, så blev min bedömning att kökspersonalen mycket väl kunde använda samma toalett som övrig personal, trots att många andra krävde särskilda kökstoalett. Jag har alltid tyckt illa om onödiga krav, framför allt om de kostar pengar. I alla typer av verksamheter gäller det att hålla nere kostnaderna. Detta gäller alla företag och i synnerhet de offentliga, där onödiga krav tar pengar från barnen i bland annat förskolor.
Livsmedelsverket har för flera år sedan sagt att frågan om toaletter inte handlar om livsmedelssäkerhet. Om det inte gör det, så är frågan vad det handlar om egentligen. Jag tror att det handlar om myter. Det är något man alltid har sagt och därför har tron blivit en sanning. Jag har aldrig sett något vetenskapligt stöd för att kräva särskilda toaletter. Är det någon annan som har en annan uppfattning, så är jag tacksam att de talar om det för mig. Men då ska det presenteras med vetenskapliga fakta.
I en småskalig livsmedelsförädling på landsbygden är denna fråga ändå viktigare många gånger. En toalett i livsmedelsokalen ställer hårdare krav enligt den lagstiftning som finns om avlopp.
Frågan för ett litet café är också viktig, eftersom två toaletter kan vara svårt att få till. Utrymme finns helt enkelt inte eller så blir ombyggnadskostnaderna alltför stora. Jag vill att det startas många fler caféer, restauranger och tillverkare.
Jag säger egentligen inte att man inte ska ha en toalett i sin livsmedelslokal. Jag säger att det är företagaren själv som ska bestämma om det behövs eller inte. Bestämmer företagaren att det inte behövs, ska det naturligtvis finns en toalett någon annanstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar