Även små slakterier kan godkännas av
Livsmedelsverket. Köttet från dessa slakterier kan sedan säljas var som helst.
Men hur bygger man då.
Ett golv i ett slakteri kan bestå av
slipat betonggolv behandlat med dammbindande medel. Det är allt som behövs för
att Livsmedelsverket ska godkänna det. Någon mer ytbehandling behövs inte. En
eller flera golvbrunnar behövs. I ett litet utrymme kan det räcka med en. Den
kan vara ganska liten. Bara vattnet kan rinna ner i den.
Väggarna består oftast av plåt. Vill man
inte sätta kylrumsväggar kan man sätta upp korrugerad plåt. Tak kan vara målat
eller plåt eller något annat material.
Hängbanorna är oftast en dyr kostnad.
Det har börjat bli vanligt att företagaren bygger dessa själva. Det räcker med
galvat material som man sedan målar. Och sedan någon som kan svetsa. Till
banorna behövs växlar, för att kunna förflytta djurkropparna in på olika banor.
Ska man köpa dem kostar de cirka 5000 kronor per styck. Man kan göra en egen
lösning med hjälp av en bit bockat rund järn och några korta bitar rörjärn. Det
kostar bara några få kronor.
En svårighet är slaktavfallet. Det ska
hämtas för destruktion. Kostnaden är hög och består av en stoppavgift för
lastbilen och ett kilopris. Stoppavgiften varierar mellan 600 – 1000 kronor. En
del mindre slakterier fryser in sitt avfall, vilket medför färre hämtningar och
då lägre kostnader.
Blodet är, som jag skrev i förra
artikeln, antingen ett livsmedel eller slaktavfall. Så är det även med andra
delar från djuret som ofta blir slaktavfall. Slaktavfallet kan också bli
djurfoder med en ganska enkel anmälan till Jordbruksverket.
Avloppet bestämmer kommunen över. Det
brukar gå bra om man kan koppla på en avloppsanläggning som redan finns. Den
bör dock inte vara för gammal. Avloppsvattnet kan även samlas upp i gödselbrunn
och sedan spridas ut på markerna. Särskilda regler gäller för spridning.
Vatten behövs också och där är det en
skillnad mellan vatten och dricksvatten. Dricksvatten dricker man, använder till
kaffe, matlagning, sköljning av livsmedel eller i kontakt med livsmedel. Annars
är det bara vatten. Alltså vatten till rengöring av lokaler, diskning,
handtvätt och liknande. Vid slakten använder man då inget vatten i kontakt med
köttet och det kallas torrslakt. Det blir 5000 – 6000 kronor billigare med bara
vatten. Det kan i verkligheten bli ännu större skillnader.
I nästa nummer kommer jag att skriva om
hur godkännandet går till och om uppstallning av djur inför slakt.
Per Nilsson
För frågor ring 0703-257595
Många tror att det är betydligt svårare
att starta ett slakteri än vad det är. Detta stämmer inte idag. Det är ändå en
hel del regler att hålla reda på. Men dessa regler tolkas idag mera positivt än
tidigare. Livsmedelsverket ser mer generöst på tolkningarna än vad de någonsin
tidigare har gjort.
Hur kan då ett slakteri se ut? Det
första som sker är avlivningen. Detta kan ske på betongplatta strax utanför
slakteriet. Tak behövs här och kanske vägg eller väggar. Detta beror lite på
hur det ser ut på platsen där slakteriet ska vara.
Blodet ska samlas upp i någon behållare.
Det enklaste jag sett har varit en hink. Blodet är ett livsmedel eller ska
transporteras bort som slaktavfall.
Efter avlivningen tas djuret in i slakteriet.
Slakutrymmet ska bestå av en oren och ren zon. Detta kan ske i samma utrymme.
Det minsta utrymme för detta som jag har sett är ca 10 – 11 m2. Där
slaktades i första hand lamm, men var även godkänt för nöt.
Knivsterilisator ska finnas och då
räcker det med vanlig enkel vattenkokare. Handtvättställ ska också finnas med
icke- handmanövrerade kranar. Där räcker det med en blandare som kan öppnas och
stängas med armbågen. En företagare hade för kort blandararm som han förlängde
genom att svetsa fast en liten rörbit.
Sedan behövs en sval och ett kylrum. En
del har bara ett kylutrymme, men det är bättre att ha två. Storleken på dessa
bestäms helt av hur många djur som ska slaktas. Det finns också exempel på
företagare som byggt slakteri i en container eller styckningsanläggning i en
gammal kylbil.
Särskilt utrymme för styckningen kan
vara bra att ha, men slaktutrymmet kan även användas till detta. Skilt åt i
tid.
Toalett i slakteriet behövs inte alltid.
Det kan räcka med den man har i bostaden. Utrymme för att byta kläder kan vara
ett bra utrymme som är nödvändigt. En företagare har detta i stugan som han har
för uthyrning. Sedan får han gå ca 30 m till slakteriet.
Detta ger en inblick i hur ett mindre
slakteri kan se ut och hur kostnader kan hållas nere. Det finns mer att säga om
små slakterier, bland annat om golv, väggar mm, men det får jag återkomma till
i en senare artikel.
En sak ändå, avgifterna för besiktning
är låga idag. Bara 50 kronor per djurenhet. För ett lamm blir detta endast 5
kronor. Då ingår levandedjursbesiktning, efterbesiktning och resor för
veterinären.
Du kan använda ditt eget kök hemma till
kafé och att laga mat. Denna mat kan du sedan sälja till vem som helst. Du
behöver inte göra några ändringar i köket. Det kan vara precis som vanligt.
Serveringen kan du ha i ditt eget hem, utomhus eller i en annan byggnad. Du kan
också göra mat som du sedan ska servera någon annanstans och då även utomhus.
Du måste göra en anmälan om detta till
miljökontoret i din kommun. Blanketter om detta hittar du på kommunens hemsida.
Ring till miljökontoret om du tycker att det är svårt att fylla i blanketten.
Fråga dem även vad kontrollavgiften för detta är.
Om du bara ska ha kafé eller restaurang
några få gånger per år behöver du inte göra någon anmälan. Du får då bara hålla
på i två dagar vid varje tillfälle. Under dessa två dagar ska du göra inköp,
beredning, tillagning och servering. Detta får du göra när det gäller
matlagning 5 gånger per år och för kafé 10 gånger per år.
I ditt eget kök hemma kan du laga till
all mat. Du kan skära upp kött, grönsaker, göra degar och baka bröd och mycket
annat. Du kan laga till kyckling om du vill använda det. Händerna tvättar du i
din diskbänk och då behöver du flytande tvål och papper att torka händerna med.
Du behöver inte ha fler olika typer av skärbrädor för olika livsmedel. Bara
rengöring behövs av skärbrädan i diskbänken med diskmedel och diskborste.
Vill du använda din egenodlade potatis
så går det bra. Du hämtar potatisen i ditt land och tar in den jordig i köket,
sköljer den där och lagar sedan till den.
Du får ha husdjur hemma, exempelvis katt
eller hund, men inte samtidigt i köket. Och självklart barn.
När det gäller lagring kan du använda
samma förråd som du använder privat. Alltså samma förråd för torrvaror, samma
frys och samma kylskåp, alltså dina egna privata.
Miljökontoret har rätt att göra kontroll
hos dig när du använder köket till kaféet eller restaurangen. De kan inte göra
detta när du använder köket privat.
Mer information om detta hittar du i
branschriktlinjerna om utomhusmatlagning. Dessa hittar du på Livsmedelsverkets
hemsida www.slv.se. Leta under
livsmedelsföretag. Har du frågor om allt detta, så har jag skrivit dessa
riktlinjer, och då ringer du mig, Per Nilsson, tfn 0703-25 75 95. Det är ingen kostnad
att ringa och fråga.
