måndag 20 januari 2014

Mat i den lilla skalan


Det finns en lagparagraf som säger att livsmedelslagen inte gäller i det privata hushållet. Intressant att man behöver skriva det. Undrar vad som skulle kunna hända om denna paragraf inte fanns?

Lagar och regler är många gånger krångliga. Ibland eller ofta kan man undra för vem lagarna är skrivna. Men det finns en del bra saker. Det finns saker som en privatperson, förening eller företagare kan göra helt utan tillstånd. Det är inte så vanligt att myndigheterna brukar berätta om dessa undantag.

Ni kan som privatperson, i föreningar eller som företagare tillverka och sälja livsmedel några få gånger per år utan tillstånd. Det kallas att ni inte har viss kontinuitet.

Ni kan, som exempel, i er byförening (eller annan förening) ordna byfest och bjuda in vem som helst. Allt ni gör, från inköp, matlagning och servering får inte vara mer än två dagar. Ni kan laga vilken mat som helst och detta kan ni göra 5 gånger per år. Kommer det besökare som ni inte har bjudit in i förväg kan ni ta emot dessa också. Ett villkor gäller dock, ni kan inte ha någon annan hantering av livsmedel i föreningen, som ni säljer till utomstående. Medlemsfester omfattas inte av dessa regler. Information om detta hittar ni i Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar.



Myndigheterna kan, när det gäller detta, inte kontrollera er verksamhet och ingen avgift behöver betalas. Det finns en viktig sak. Ni är ansvariga för att maten är säker och ni är ansvariga för om något händer de som har ätit av maten.

Allt detta gäller, som sagt, även privatpersoner och företagare. Men ni får inte heller ha någon annan livsmedelsverksamhet.

Om ni i stället, för maten, gör och serverar smörgåsar eller bakverk kan ni göra detta 10 gånger per år. Kom ihåg högst 2 dagar vid varje tillfälle. Och allt enligt Livsmedelsverket.

Vill ni i stället baka bröd kan ni göra detta 20 gånger per år. Ni kan alltså baka som privatpersoner och sälja detta till kaféet som föreningen har. Om kaféet har öppet mer än 10 gånger per år måste anmälan om registrering göras till den lokala kontrollmyndigheten. Om ni är flera personer, så kan varje person baka 20 gånger per år och sälja till kaféet eller till andra.
 
Detta är bara några exempel på vad ni kan göra utan tillstånd. Det finns även andra exempel.

Kan jägaren sälja kött utan tillstånd?


Kan en jägare stå hemma och stycka en hel älg och sedan sälja köttet? Inte bara till konsumenter, utan även till restauranger och butiker? Helt utan tillstånd?
Svaret på dessa frågor är ja.

Vi har en del lagar som har gjort livet enklare för jägare. Det gäller inte alla lagar. Men för små mängder av viltkött finns en del undantag.

Har du en liten verksamhet, typ kafé, restaurang, stycknings- eller charkanläggning osv. där kommunens inspektör kontrollerar din verksamhet kallas dessa verksamheter detaljhandelsanläggningar. Detta gäller alla anläggningar, som inte är godkända.

Som ägare får du skjuta en älg, stycka den hemma eller där du vill och sälja köttet direkt till konsument eller till butik, restaurang eller liknande. I stället för älg kan du skjuta rådjur. Då blir det 10 rådjur i stället för den enda älgen eller omräknat till i stället 1000 småvilt.

Du får också sälja ytterligare 24 älgar, dock med pälsen på, utan tillstånd. Allt enligt reglerna. Du får byta ut älgarna mot rådjur. Omräknat blir det då 240 rådjur, som du får sälja med pälsen på.

Detta gäller per jägare. Restaurangen eller butiken kan ta emot kött eller djurkroppar från fler jägare än en. Där finns ingen begränsning.

Kött och djurkroppar ska ha behandlats väl. Inte vara förorenade. Där har du ett ansvar som jägare. Blir det ett problem, så får du som jägare ta ansvar för det som du har orsakat. Till restaurangen eller butiken måste du lämna dina personuppgifter när de får eller köper ditt kött. Det kallas i lagstiftningen för spårbarhet. Du behöver inte lämna några sådana uppgifter när du säljer direkt till konsument.

Om butiken eller restaurangen tar emot djurkroppar med pälsen på måste de ha gjort en anmälan om detta till sin livsmedelsinspektör. Butiken och restaurangen måste ha särskilda lokaler för att kunna göra avpälsning. Det är nog mycket ovanligt att det finns några sådana butiker eller restauranger. Däremot finns det gårdsbutiker med egna styckningsanläggningar, som är anmälda till myndigheten, som kan ta emot djurkroppar med pälsen på.

Det som jag här har skrivit om gäller alla vilda djur, frånsett några undantag. Det gäller vildsvin och björn och andra djur som kan ha trikiner. Dessa djur måste hanteras på av Livsmedelsverket godkända vilthanteringsanläggningar. Där ska detta kött besiktigas av Livsmedelsverket.