Mera om dricksvatten

Det finns en skillnad mellan det som kallas dricksvatten och det som bara är vatten. I Livsmedelsverkets vägledning om dricksvatten lan man hitta följande:

"Vid många livsmedelsföretag används vatten till andra ändamål än som dricksvatten. Exempel är vatten som används för rengöring av lokaler, disk, handtvätt m.m. Sådant vatten omfattas inte av dricksvattenföreskrifterna."
Vatten som används till konsumtion, i livsmedlen eller i kontakt med livsmedel är dricksvatten. Allt annat vatten är inte dricksvatten enligt Livsmedelsverket.

Är det inte dricksvatten gäller inte Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Det innebär att det inte finns några regler för hur många prover som ska tas ut, vilka parametrar som ska analyseras eller vilka gränsvärden det är som gäller.

Om ni har dricksvatten ska detta undersökas två gånger per år i så kallad normal kontroll. Ett sådant prov kostar idag (13 september 2014) hos ett av Sveriges större laboratorier 848 kronor + moms. Det gör 1698 kronor per år. Antalet prover kan minskas ner till 1 prov per år om resultaten har varit konstanta och klar under de gränsvärden som finns under de två sista åren.

Utöver detta ska det tas ut ett prov för utvidgad kontroll. Detta kostar 8466 kronor + moms. En dricksvattenanläggning ska vara registrerad av kommunens miljökontor. En sådan registrering kostar en handläggningstimma. Denna varierar ganska kraftigt från kommun till kommun. Den lägsta kostnaden förra året var 500 kr per timma och den högsta 1252 kronor. Medelavgiften var 900 kronor per timma. Ovan på kommer en årlig kontrollavgift på vanligtvis två timmar.

Allt detta blir om man måste undersöka utvidgad kontroll första året innan man kör igång sin verksamhet totalt som lägst 9966 kronor och som högst 12222 kronor.

Kostnaden kan dock bli högre om något gränsvärde överskrids och man som företagare måste sätta in filter eller göra andra åtgärder i sin vattenanläggning.

Har man kommunalt vatten ska man inte behöva ta ut några prover.

Jag ska i kommande inlägg berätta om varför jag anser att detta är fel och att det finns möjligheter till att förenkla detta. Det är dock myndigheterna som bestämmer om det går att göra förenklingar eller inte.

Min bakgrund till detta är att jag är utbildad kemist och miljö- och hälsoskyddsinspektör samt 20 års erfarenhet av dricksvattenfrågor som livsmedelsinspektör och 10 år som egen företagare och livsmedelskonsult. Jag har också varit med och jobbat med en internationell skrift om utredningar av vattenutbrott.

Skadedjur egen bekämpning

Förra veckan träffade jag en företagare. Hon hade fått anmärkning (avvikelse) från myndigheten när det gällde skadedjurskontroll. Det var oklart först varför. Hon hade olika fällor utsatta både utomhus och inomhus. Även fälla för flygande insekter. Det brukar vara det som myndigheten kräver, då man ska ha en förebyggande kontroll.

Låda med råttgift inomhus, men inte i en livsmedelslokal



Vad som kom fram senare var att hon skulle vara tvungen att anlita ett skadedjursföretag. Frågan är då vad lagstiftningen säger. I EG-förordning 852/2004 Bilaga II, Kapitel IX punkt 4 står det:

"Adekvata förfaranden skall finnas för att bekämpa skadedjur."

På andra ställen står det att man ska skydda sig mot skadedjur. Men det står inget om vem som ska utföra detta. Det finna alltså inget krav på att man ska anlita ett skadedjursföretag. Det kan finnas fördelar med att anlita ett utomstående företag, men det är livsmedelsföretagarens eget val. Myndigheten kan inte kräva detta.

Nu har dock lagstiftningen till viss del ändrats och vem som helst får inte längre hantera råttgift. Här måste det finnas ett godkänt företag för sådan verksamhet. Vill man använda råttgift till sina fällor måste man anlita ett godkänt företag. Detta gäller fällor utomhus. Inomhus får man inte ha något gift alls. Här får man ha betesstationer (där möss och råttor lämnar spår efter sig) eller slagfällor.

Utomhus kan man också ha slagfällor.

Alltså, det är livsmedelsföretagarens val hur man vill ha det. Vilka metoder man ska använda är inte bestämt, utan bara att man ska en förebyggande skadedjurskontroll.

Nya regler om märkning av livsmedel

För några dagar sedan fick jag ett samtal om märkning med näringsvärde. Dessa regler har i de flesta hittills varit frivilliga. Har en företagare använt näringsvärdesdeklaration finns det två varianter. En enkel och en betydligt mer komplicerad.

Från och med 13 december gäller EUs informationsförordning och i denna förordning finns regler om obligatoriskt näringsvärde. Dessa regler träder inte i kraft förrän 13 december 2016, men då måste de finnas på förpackningarna. Reglerna ser inte riktigt lika som de som finns idag. Idag måste man skriva natrium. Med de nya reglerna i stället salt. I övrigt ska man skriva:

Energi i kJ (kcal), fett, varav mättat fett, kolhydrater, varav sockerarter, protein, salt.

Nu är det så att om en företagare redan idag märker med näringsvärde då gäller inte 13 december 2016. Då måste företagaren redan nu i december följa den nya förordningen. Alltså ändra sin märkning om näringsvärde. Det enda sättet att inte ändra är att ta bort näringsvärdet helt och hållet. Har ni redan före den 13 december förpackat och märkt era produkter får ni sälja dessa till dess de tar slut.

Detta kommer att bli en stor förändring och flera företagare har färdigtryckta etiketter. Min rekommendation är att ni som företagare ändrar era etiketter så snart som möjligt. Så att ni inte den 13 december 2016 sitter med en massa etiketter som ni inte kan använda.